Återigen dags för filmrecensioner, och på svenska denna gång.
Mona Lisa Smile. Denna film är ungefär som Döda Poeters Sällskap, fast med kärringar och för kärringar. Julia Roberts spelar en lärare som kommer till en traditionsbunden flickskola, där kvinnorna nog får utbildning men tränas till att bli goda hemmafruar. Storyn är oengagerande, och därför funderade jag istället på varför i hela friden de valt de fulaste kvinnliga skådisar av dagens populära sådana att spela huvudrollerna? Kanske hade jag tyckt bättre om filmen om jag själv var en kärring. Betyg: 2 stjärnor av 5.
Zatoichi. Japan för länge sedan. En blind man kommer till en by och det visar sig att han är samuraj eller nåt liknande och har ihjäl en massa människor. Det är inte bara slakt, det finns en story och en massa sidostoryn som gör filmen i sin helhet lite råddig. Det anti-klimaxiska slutet det ner lite på betyget. Betyg: 3 av 5.
Swept Away. Jösses amalia. Först: Madonna i huvudrollen. Två: Guy Ritchie har regisserat. Hur var det nu de sa på matematiklektionen? Plus och minus blir minus? Hur som helst så är storyn väldigt tråkig. Madonna spelar en rik och elak kärring (undrar just hur långt ifrån sanning det egentligen är) som tillsammans med sin man och några vänner hyr en båt på semestern och åker från Grekland till Italien. Madonnas karaktär år skitelak mot Peppe, en fiskare ombord på båten och en dag av nån konstig anledning får de två för sig att åka ut med en gummibåt. Skeppsbrott + öde ö = omvända roller. Den trakasserade Peppe, som nu kan ta ut revansch gör det riktigt ordentligt och han beter sig som ett svin. De blir sen kära, och sen knullar de, och sen blir dom räddade. Pinsamt dålig film, och det var inte “bonusversionen” som visades på TV för den hade blivit lite intressantare om de faktiskt visat Madonnas tissar. Måste väl hyra den på dvd istället. Betyg: 2 av 5.
Wake Of Death. Jean Claude Van Damme; en av mina barndomshjältar som jag då i början av 90-talet tyckte var med i ganska bra filmer och alltid var det ju kul då han sparkade skiten ur nån med sina “round kicks”. Nå, åren går och hans filmer blir bara sämre tills man inte orkar bry sig om vad han gör för nåt. Sen stannar man uppe en sen natt och tittar på Wake Of Death på TV. Van Damme har blivit äldre, jag har blivit äldre, men ändå tittade jag med barnslig förtjusning på vad han ska hitta på denna gång. Och fäen så överraskad jag blev. Wake Of Death är en revansch-saga; kinesiska triads dödar hans fru och han far efter dem alla. Filmen är skitsnygg, och tro det eller ej men Van Damme har aldrig gjort en bättre rollprestation! Jag kan ärligt säga att jag tycker han gjorde bra ifrån sig, och jag blev t.o.m. lite rörd p.g.a. av det. Välkommen tillbaka Van Damme. Betyg: 3 av 5.
Iron Man. Tony Stark. Han är miljardär, egocentrisk och ett chauvinist-svin. Han tillverkar också vapen. En dag då han åker till Afghanistan för att presentera en av sina bomber för militären blir han kidnappad och måste tillverka bomber för terroristerna. Istället tillverkar han en dräkt av metall, den första Iron Man dräkten. Han kommer hem, tillverkar en till dräkt och börjar bekämpa ondska. Grymt snygg, grymt rolig, och en grymt söt Gwyneth som spelar hans assistent. Betyg: 3 av 5.
Out Of Africa. En film baserat på verkliga händelser om den danska Karen Blixen. Skitlångsamt tempo, och 3 timmar lång film. Se istället dokumentären “Karen Blixen - Ett Fantastiskt Öde”. Den är bara en tredjedel så lång, den är snyggare och dessutom får du mera ut av den och du slipper titta på ytterligare en annan av de fulaste skådisarna, dvs. Meryl Streep (okej, hon är visserligen med in några intervju segment men det orkar man med). Betyg: antingen en stark 2 eller svag 3 av 5.
Fargo. Äntligen, äntligen, äntligen har jag sett denna film! Jag har länge varit ett mycket stort och hängivet fan av bröderna Coen. De har gjort så många oförglömliga filmer, och Fargo håller måttet även den. Storyn handlar om Jerry som anställer två skurkar att kidnappa sin fru. Jerry är i desperat behov av pengar och räknar kallt med att hans stenrika svärfar ska betala lösesumman, och därav skulle Jerry p.g.a. överenskommelsen med skurkarna få hälften av summan. Saker går fel och Jerry får problem med skurkar, polisen, och svärfar. Dessutom är storyn baserad på verkliga händelser, och de pratar med en alldeles fantastiskt skön och rolig amerikansk dialekt. Fargo får en 4!
Stand By Me. Sommarlov, fyra pojkar och en död kropp. Det går rykte om att det ska ligga en död kropp i skogen, att någon hade kört över en pojke och inte polisanmält saken. Dessa fyra pojkar får för sig att gå ut på äventyr, och packar därför ihop sina saker och går 30 kilometer ”för att hitta kroppen och polisanmäla saken och få komma med i radio och i TV och bli världskända”. Det är verkligen ett äventyr, ett test på deras kamratskap, samt djupa diskussioner över livet i allmänhet. Störtskön, mysig och spännande film. 4 stjärnor.
